Låt mig berätta en saga

Det var en gång en familj med en mamma, en pappa, en tvååring och en bebis. Livet var intensivt, sömnlöst, stressigt, och slitigt. Det var trots och skrik och lite tid för varandra. En dag gick de till en fotograf och de fick leka, busa, mysa och vara med varandra i nuet. Sen fortsatte livet i samma snabba tempo.

Det är stressigt, det är mycket, det är lite sömn, det är bråkigt, det är svårt att hinna med, det är kladdigt, det är intensivt, det är svårt att räcka till. Jag pratar om småbarnsåren. Att ha en två-treåring och en bebis är väldigt intensivt. Det känns kanske som om man aldrig kommer få sova igen, aldrig ha en stund för sig själv, aldrig hinna med. Men det är intensivt. Trots det finns det underbara stunder, gosiga, mysiga lekfulla stunder.

Då är det extra viktigt att stanna upp ibland och bara vara, känna efter och njuta i stunden. Jag vet det är svårt, men man kan försöka. Allt behöver inte vara perfekt, det kommer lösa sig ändå. För när allt kommer omkring är det i det långa loppet ganska kort tid som barnen är små. Småbarnsåren må vara intensiva, men rätt var det är så är de förbi. Så passa på att gosa med din lilla bebis, bygg lego, häng i lekparken, läs saga och bara vara.

Innan den här fotograferingen sa mamman i den här familjen till mig, det gör inget om det inte är perfekt eller att det är lite kaosigt. Det är roligt att få bilder på hela familjen att ha att titta tillbaka på sen. Och det har hon väldigt rätt i. Det är så värdefullt att ha bilder på hur livet var just då. Det kanske inte är perfekt, men det är precis som det är i en familj med småbarn.

Här är familjen Söderströms berättelse, om ni vill att jag ska fånga er tveka inte att höra av er elin@sommerfeld.se